Ny bok om Värmland för 200 år sedan

För 200 år sedan var det mycket som förändrades inom jordbruket i Sverige. Det akademiska intresset för jordbruket hade ökat och bland annat hushållningssällskap hade börjat skapats i olika delar av landet. Jag har haft glädjen att skriva en orienterande artikel i denna bok, som i övrigt i huvudsak består av samtida avhandlingar om Värmland eller texter som skrivits om hushållningssällskapet eller om Värmlands jordbruk och ekonomi. Två av avhandlingarna som ursprungligen författats på latin och har här för första gången blivit översatta och tillgängliga för en bredare allmänhet. Olof Kåhrström har varit redaktör för boken och har också skrivit om de olika historiska författarna. 

Här finns detaljer om specifika företeelser som är värdefulla för forskningen. Vi får samtidsbilder av hur man såg på förändringen, förhållandena och potentialerna i Värmland under tre decennier kring år 1800.

Förhoppningen är att denna publikation kan möjliggöra ytterligare studier av äldre tiders resursutnyttjande och samhälle i en brytningstid för inte bara Värmland utan hela landet. Här kan man få samtida skildringar av en historisk period från byråkrater, akademiker och praktiker.

Olof Kåhrström red. 2015, För den värmländska lanthushållningens väl: Landshövdingar, akademiker och hushållningssällskap i arbete för agrar modernisering 1790–1820 skildrat i samtida och nyskrivna texter, Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden nr 69, KSLA, Stockholm. ISBN 978-91-86573-57-7.

INNEHÅLL

Vikten av att känna det värmländska lantbrukets historiska utveckling  ett företal av två agrarer.
Thomas Ohlsson och Karl Ivar Kumm

Den agrara utvecklingen i Värmland  - ett förord
Olof Kåhrström

Värmlands landskap och odling under 1700- och 1800-talen: Jord, skog och järn.
Ulf Jansson.

Ur det värmländska jordbrukets historia,
I Ekonomisk avhandling om de förnämsta jordbruksredskapen i Värmland (1790),
Conrad Widmark och Samuel Brask. Översatt från latinet av J.G. Holm.

II Värmländska åkerbruksredskap 1790-1890,
Ragnar Jirlow. Ur: Värmland förr och nu, 1948-1949.

Om Ulrik Johan Åberg och hans avhandling
Olof Kåhrström

Observationer kring den värmländksa lanthushållningen (Observationes circa oeconomiam Wermelandiae) 1801,  akademisk avhandling,
Ulrik Johan Åberg, översatt från latinet Magnus Karlsson.

Förslag och anvisning till landtbrukets förbättring i Wärmeland. Anonym artikel. Ur: Utdrag af Kongl. Wermeländska hushållningssällskapets protokoller och handlingar 11805. Med  inledning. av Olof Kåhrström

Utdrag af Kongl. Wermeländska hushållnings-sällskapets betänkande om Wärmelands ekonomiska tillstånd, afgifvit till konungens befallningshavare den 4 december 1805. Ur: Utdrag af Kongl. Wermeländska hushållningssällskapets protokoller och handlingar 1807 och 1808, 1811. Med inledning av Olof Kåhrström

Det värmlänska hushållningssällskapets bakgrund och instiftande
Olof Kåhrström

Nils Sillén och den Borgströmska professuren, hans respondenter och deras värmländska understödjare
Olof Kåhrström

En skildring av det värmländska. Hushållningssällskapets verksamhet, akademisk avhandling,(Expositio actorum Regiae societatis oeconomicae Vermelandiae), 1815,
Nils Jacob Sillén, översatt från latinet av Magnus Karlsson.

Om landthushållningen i Vermland, utdrag ur en berättelse derom i anledning af Kgl. Landtbruks-Academiens circulär af den 18 oct. 1814 av Olof af Wibeli. Ur: Kongl. Svenska Landtbruks-Academiens annaler 1815. Med inledning av Olof Kåhrström

Landshöfdinge relation för Wermeland, 1815,
Johan af Wingård. Med inledning av Olof Kåhrström

Agrart utdrag ur: Kongl. Maj:ts befallningshafvandes uti Wärmelands län till Kongl. Maj:t afgifne fem års berättelse år 1822, 1823 (behandlar perioden 1817-21),
Johan af Wingård.

Boken går att beställa från KSLA

http://www.ksla.se/publikationer/solmed/solmed-nr-69/

Fältkurs i Örebro län - Lekeberg med omnejd

Kulturgeografiska instituionen genomför varje vår en fältkurs för studenter som läser Kulturgeografi II och kursen  Landsbygdens och stadens landskap, historia och kulturmiljö, 30 hp.

Vi har tillbaka i tiden varit i Mariestad, Kristinehman, Örebro, Åmål, Överum, Hedemora m.m. Det är alltid lärorikt för oss och våra studenter att undersöka geografiska fenomen. Det är ett 50-tal studenter som kommer studera skilda aspekter på planering, samhället, kultur och miljö. Ett särkilt fokus kommer vara på s.k. Riksintresseområden.

Fältkursen kommer genomföras 18-21 maj och gruppen kommer vara verksam i ett flertal kommuner i västra och södra delen av länet. Området består av både storskaliga odlingslandskap och omfattande skogsområden. Lekebergs kommun, liksom många andra kommuner har genomlevt flera kommunreformer under 1900-talet. Under perioden 1971-1995 var området en del av Örebro kommun.Men till skillnad från många andra kommuner i Sverige så bröt sig Lekeberg loss från Örebro kommun för 20 år vilket man i år högtidlighåller.

Kartan visar Lekeberg och Örebro kommuner (Från Valmyndigheten)

Under perioden 18-21 maj kommer studenter från Stockholms universitet alltså att finnas i regionen och studera och intervjua många människor. Fältarbetet kommer innebära att man också karterar moderna opch gamla fenomen.

Riseberga kloster ligger i Lekebergs kommun och hör till en av sevärdheterna

.

För mer information om fältkursen kontakta Ulf Jansson

SL karta ny igen

Ny har SL moderniserat sin karta över spårtrafiken igen. Det har uppmärksammats i press och media exv SVT och Sveriges radio den 19 mars 2015.

Karta från DN's hemsida

Man kan vara ledsen för att den gamla klassiska kartan, längst ner på denna sida som var utformad mer kartografiskt har ersatts av en förenkling som mer för tankarna till grafisk design. Den gamla kartan lever alltjämt kvar trots att det nu var ett tag sedan den slutade användas. De helt nya kartan har en del mer färg, vilket ska underlätt navigeringen i systemet. Jämfört med en lite äldre, så är väl skillnaden inte så dramatisk kan jag tycka. Kostnaden var enligt Sveriges Radio en mijlon kronor.

Här är den klassiska tunnebanekartan för linjenätet. Det var även en mer avlång version, där exempelvis den gröna linjen söderut veks åt  öster, så den fick plats över dörrarna tunnelbanevagnen.

Vaclav Smil: Harvesting the biosphere

Vaclav Smil har skrivit en intressant text om människans utnyttjande av planeten. Boken utgör i stor utsträckning sammanfattningar av mängder av studier vad gäller global produktion och konsumtion.

Den heter Harvesting the Biosphere: What We Have Taken from Nature från 2013. Det är en lite provokativ titel. Smil försöker mer eller mindre beräkna just vad vi har tagit från naturen. Det är en massiv uppgift att ge sig på då det finns många fallgropar när man gör sådana här beräkningar.


Det är en bok som inte alltid är enkel att plöja igenom för den är så rik på fakta. Siffrorna är såklart uppskattningar och jag har ibland svårt att följa med i beräkningarna och presentationen av de många siffrorna. Siffrorna blir också svindlande höga såklart. Exemplevis blir "1.6 trillion metric tons" vilket med short scale för trillion blir 1 600 000 000 000 ton, värdet på torrsubstans som är den totala biomassan på jordklotet!!

Vissa fakta är också mycket slående, som exempplevis att biomassan för människan år 1900 var 13 megatons kol (Mt C) samma år stod elefanterna för 3 Mt C. Hundra år senare hade människan ökat till  55 Mt C medan elefanterna  minskat till 0.3 Mt C (Table 12.2).

Det finns flera recensioner av boken på Vaclav Smils hemsida .

Även Bill Gates har en sida som går igenom bokens innehåll inklusive videor med författaren vilket gjort att boken fått ökad spridning.