Kommer GIS dö?

Under de senaste dagarna har en diskussion spridit sig som en löpeld åtminstone till min del av Internet (bloggar, tweet med mera) som handlar om GIS har någon framtid. Det är Don Meltz som har startat diskussionen genom ett blogginlägg med titeln GIS is dead-Long live GIS. Det hela startade med att han fått en fråga vilka råd man skulle ge till någon som skulle ge sig in i GIS-branschen. Hans råd var gör det inte, den kommer inte finnas som den ser ut nu. "GIS is on it’s way out as a profession, but GIS will continue to be used as a tool in many other professions." Resonemanget känns igen. Och det ligger något i det att om man inte har några andra kunskaper än GIS så blir det lite dåliga analyser som slutprodukt. Om man däremot har grundexamen i något humanistiskt ämne och skall skriva GIS-program så kan det bli dåligt, även om faktiskt många arkeologer tidigt gjorde insatser i GIS-världen för de såg en bra metod som kunde lösa deras problem.

Meltz' liknelse med ordbehandling är slående men lite missvisande. Han menar att det numera inte finns någon som arbetar professionellt med ordbehandling (gjorde det någonsindet?) utan alla kan skriva textdokument. Samma utveckling kommer ske inom GIS-världen. Det är säkert så att hanteringen kommer bli enklare med tiden, men jag har svårt att se att allmänheten skall kunna köra ArcGIS eller andra GIS-program för den delen om man behöver göra lite mer avancerade analyser. Text är ju trots allt linjärt på ett helt annat sätt än en kartbild/geografisk information. Caitlin Dempsey skriver om just det i ett svar till Meltz "Just being able to type doesn’t make one a writer, just as being able to make a map doesn’t make one a GIS professional".

Detta är ju egentligen den gamla diskussionen om GIS är en "Tool" eller "Science" som förekommit i en massa år och där goda argument kan finnas för båda sidorna. Och diskussionen är viktig att fortsätta med.

Man kan spana in fler kommentarer till Don's bloginlägg. Bill Dollins är en av dem och han argumenterar för att det inte finns någon tydlig gräns mellan GIS och annan IT. Det är enligt honom en artificiell gräns som nu håller på att raseras och mycket av GIS-databaser och analyser kommer harmonieras med annan databashantering och behovet av särskilda GIS-analytiker och GIS-programmerare kommer att minska.

Kanske det kanske. Det får framtiden utvisa, men helt klart är det en utmaning för branschen. Det är nu svårt för GIS-konsulter att ta mycket betalt för att lägga ut några punkter på en karta på webben när vem som helst kan göra det enkelt på Google Earth. Geografisk information är dock mycket komplex att analysera så kompetensen kommer med all säkerhet att behövas även i framtiden oavsett om man kommer vara GIS-ingenjör, systemerare, geograf eller något annat.

För att travestera Caitlin Dempsey ovan om GIS professionals så: bara för att man kan göra en karta så behöver den inte vara bra. Jag vet, jag har sett många fula både av amatörer och professionella! Och dåliga analyser finns det också gott om.

Äldre kartor på SUB:s hemsida

Under 1800-talet och det tidiga 1900-talet trycktes många intressanta kartor. Exemplevis ekonmiska kartor, s.k. häradskartor och topografiska kartor så kallade generalstabskartor. Dessa är inte så enkla att hitta med bra upplösning på nätet eller ens i kartarkiv. På lantmäteriets hemsida kan man se många av generelastabens kartor, men de är hårt komprimerade så de är svåra att läsa. När det gäller häradskartorna så finns de inte alls tillgängliga på nätet på någon samlad plats. Enskilda myndigheter och kommuner har gjort dem tillgängliga och Lantmäteriets historiska kartor har istället det otryckta och för forskningen mycket värdefulla konceptkartorna.

Nu kan man alltså titta på och hämta hem vissa häradskartor och generalstabskartor från Stockholms universitets Geobiblioteks hemsida. Det kan göras i det så kallade Kartrummet. Där finns både tif- och jpg-filer. Kartrummet skall vara ett LärandeResursCentrum (LRC) för geografisk informationskompetens ”Geografisk informationskompetens är att veta hur man hittar, kritiskt utvärderar och använder geografisk information”. Det låter lite högtravande kanske, men det är ju mycket bra att informationen görs tillägänglig. Hoppas resterande kartblad kan hamna under skannern på Geobiblioteket.

Den övre kartan är från SUB:s kartrummet och den nedre en skärmdump från Lantmäteriets websida. Man kan jämföra kvaliteten på de två kartorna och se hur svårläst den nedre är. Observera att det är två olika versioner av kartbladet Örebro, där lantmäteriets är äldre, har färglagda gränser, medan den yngre har med förlängningen av järnvägen västerut med. När mer och mer information blir tillgänglig kan mer jämförelser göras av hur samhället dramatiskt förändrades för drygt hundra år sedan.

Utsnitt ur topografiska kartbladet Örebro 1840 översedd 1859 (SUB:s kartrummet)


Topografiska karta från 1840 översedd 1850 (Lantmäteriet)

Bli GIS-assisten till vintern

Om du giller GIS och vill ha ett jobb med kort varsel så finns här ett tips:

Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms univeristet söker en GIS-assisten.

Heltidstjänst som sträcker sig från 25 oktober 2009 till 31 januari 2010.

Arbetsuppgifterna är att handleda studenter på grundkursnivå i övningar och självständiga projekt. Du kommer att arbeta tillsammans med en erfaren GIS-assistent. De aktuella kurserna är: Geografiska informationssystem och kartografi, GN, 7,5 hp samt Moment 2 på Samhällsplanerarprogrammet: Geografisk informationsbehandling och rumslig analys (15 hp). Det program som används är i huvudsak ArcGIS, men du får gärna ha kunskaper i andra GIS-program. Frågeställningarna i projekten är samhällsvetenskapliga så du får gärna ha en samhällsvetenskaplig bakgrund. Det är viktigt att du kan hantera människor med olika kunskapsnivå och kunna hantera problem som kan uppstå vid arbete med GIS.

Utlysning finns även på följande sida.

Gör en kort beskrivning av dig och den kunskap du har om GIS och skicka den senast 15 september till ulf.jansson@humangeo.su.se.

Bebyggelsehistorisk tidskrift nu på nätet!

Under året görs Bebyggelsehistorisk tidskrift om vilket jag skrev om här för några månader sedan. Nu har ytterligare ett nummer kommit ut med en rad intressanta artiklar. Det är Nummer 57 2009 med titeln "Landskapets resurser". Samtidigt har en websida startats för tidskriften: Bebyggelsehistoria.org. På sidan kan man se information för blivande författare, prenumeranter, innehåll i senaste och kommande nummer samt nya böcker inom ämnesområdet. Kolla in sidan om du vill vara uppdaterad kring nordisk bebyggelsehistoria.

Kartor på Skokloster 13 juni 14:30

Klockan 14:30 13 juni erbjuder Kartografiska sällskapet en exklusiv visning av slottsarkiv och bibliotek på Skokloster. På Skokloster finns en samling av litteratur samt en del kartor och glober. Det är en stor samling 1500-, 1600- och 1700-tals litteratur från adliga bibliotek som samliats på Carl Gustaf Wrangels 1600-talsslott Skokloster. Elisabeth Westin Berg som är intendent och bibliotekarie kommer att visa oss samlingarna.

Av säkerhetsskäl kan maximalt 15 personer delta i visningen. Anmälan sker till Ulf Jansson (mejl)

Det finns fortfarande platser kvar!!! Passa på att uppleva ett uppländskt slott i på försommaren.

Länk till Skokloster

Nyhetskartor

Jag skrev tidigare förra året om att de stora rikstidningarna såsom SvD, hade börjat med att lokalisera nyheter med hjälp av punktsymboler i inzoomningsbara kartor. Nu har även några landsbygdstidningar börjat med detta. Kanske har jag inte haft koll exakt på när dessa dök upp. Dalarnas tidningar (flera stycken ingår) har genom Händelsekartan gjort precis detta. Man kan se olika händelser såsom olyckor med mera. Kartans utformning baseras på hitta.se i detta fall.












En liknande lösning finns för området sydväst om Dalarna nämligen det område som domineras av tidningar som hör till NWT-bolagen. nwt.se är en webbplats för papperstidningarna inom NWT AB: Nya Wermlands-Tidningen, Arvika Nyheter, Filipstads Tidning, Fryksdalsbygden, Karlskoga Tidning, Nya Kristinehamns-Posten samt Säffle-Tidningen. På NWT.se finns nu en händelskarta i beta-version som baseras på Google maps. Även den har fyra olika kategorier: brott, olycka, brand och övrigt men något annorlunda symboler i jämförelse med kartan från Dalarna.
















Kartutformingen följer google maps design med deras "ballonger". Till skillnad från Dalakartan kan man här slå på och av de olika kategorierna. Jag gillar "polisballongen" för brott och att alla symbolerna har olika färg.

En begränsning när det gäller dessa nyhetskartor är att det blir punktobjekt. Det är kanske inte så stort problem om man skall lokalisera en bilolycka eller en brand, men mycket låter sig inte lokaliseras till en specifik plats. Det skulle kunna vara, för att välja ett exempel från Värmland härom året, översvämningar för en yta. Det skulle också kunna vara linjeobjekt för vägar, järnvägar med mera eller mer diffusa nyheter som handlar om saker i en kommun. Med ens så blir kartan mer komplex. Enkla punktobjekt är lätta, men kanske blir det lite missvisande om kulturevenemang och brott/olyckor är det enda som skall finnas på en nyhetskarta.

Nu vill naturligtvis alla tidningskoncerner ha separata karttjänser, men man kan nästan se framför sig att man kan skapa en heltäckande bild av nyhetsläget i landet om man kopplade i hop dessa lösningar i en nyhetskarta. Långt från alla tidningar har dock dessa lösningar, men det verkar ju vara en trend som är på uppåtgående.

Forskningsarbete - Cronons manual

En kollega tipsade mig om William Cronons hemsida som har en guide till hur man lägger upp ett forskningprojekt, speciellt ett som är historiskt inriktat, men hela sidan är upplagd så den kan användas för de flesta projekt, såsom uppsatser på högskolor och universitet eller större forksningsprojekt. Sidan skapades av Cronon och has studenter på en kurs: History/Geography 932, hösten 2008.

Sidan är upplagd som en steg för steg beskrivning som är väl så bra som många kursböcker kring att göra smärre forskningsprojekt. Man får en blicka i hela forskningsprocessen, från idé, letande av litteratur, val av metoder och analyser till det slutliga skrivandet, där avsnittet om skrivande inkluderar hur miljön kring skvibordet kan se ut. Cronon är ju miljöhistoriker. Det kanske beror på det.

Det finns ett avsnitt som behandlar hur man kan läsa landskap både i stad och land. Där finns en rad bra tips på frågor som man kan ställa och metoder att fånga informationen.

Det finns även ett avsnitt om intervjuer som är ganska roligt skrivet med en hel del tips hur man skall bete sig. Den kallas för "Intervjudansen" med underrubriken "When to lead and when to follow" De skriver bland annat:

"You have approximately four minutes to establish rapport and build a bridge to this stranger, according to communications experts. If you did not find a connection during preliminary research, you have some fast work to do when you walk in the door. Make immediate eye contact, shake their hand firmly, state your name clearly, and as they walk back to their seat, scan the desk and walls for photographs, diplomas, plaques, and artwork. These are your historical artifacts--documents that tell you more about this person. Find an adorable grandbaby photo, a cute dog photo, or a diploma from a university that your grandfather also attended. Keep that notebook shut and tape recorder off. Settle into your seat and start building a bridge by talking about a photograph."

Citatet ovan lite överdrivet detaljerat och avsnittet om "small talk" som inlkuderar att se på intervjuades fotografier och finna kopplingar är lite för lismande för min smak. Att skapa en avslappnad atmosfär är ju bra och tipsen kan vara bra som stöd för den som aldrig gjort en intervju. En del av tipsen när det gäller källor är lite för amerikanska (eventuellt även lite för Wisconsiga om det finns ett sånt ord) för att vara allmängiltigt. Men hemsidan tycker jag är väldigt bra strukturerad och informativ för såväl nybörjaren som de som kommit en bit i sina studier av geografi, historia och annat och som behöver lite stöd i designen av sitt forsknigsarbete. Tack för hemsidetipset Per!

Bli skribent i Bebyggelsehistorisk tidskrift!

Bebyggelsehistorisk tidskrift är den största bebyggelsehistoriska tidskriften i Norden. Tidskriften görs nu om och lämnar den äldre ordningen med temanummer. Det är nu öppet för forskare och andra att skicka in artiklar om bebyggeleshistoria i bred bemärkelse.

Är du forskare med intresse för bebyggelsehistoria i bred bemärkelse? Nu får du utökade möjligheter att publicera dig i en refereebedömd tidskrift med inriktning på framför allt nordisk forskning.

Bebyggelsehistorisk tidskrift (BHT), grundad 1981, är ett forum för nordisk forskning och debatt. Med början 2009 förändras tidskriften: fler nummer med blandat innehåll kommer att ges ut. Bebyggelsehistoria ges i BHT en vid innebörd med utgångspunkt från hur människor har format, och verkat i, byggda och skapade miljöer. Det kan exempelvis handla om landsbygdens livsmönster och odlingslandskap, såväl som medeltida stadsbildning, om parker och trädgårdar, kyrkor eller miljonprogrammets förorter. Vi välkomnar särskilt artiklar med nya och spännande frågor och problemställningar inom området.

I BHT uppfattas bebyggelsehistoria tvärvetenskapligt och som en angelägenhet för många vetenskapliga discipliner: arkeologi och historia, konstvetenskap,arkitekturhistoria, kulturgeografi och etnologi, med flera. Artiklar skrivna av såväl forskare som personer verksamma inom kulturarvssektorn välkomnas. BHT vill presentera den senaste bebyggelsehistoriska forskningen och även ge utrymme för rapporter från och debatt kring den praktiska tillämpningen av bebyggelsehistoria inom exempelvis byggnadsvård och kulturmiljövård.

BHT utkommer med två nummer per år och är rikt illustrerad. Insända vetenskapliga artiklar genomgår s.k. double blind refereegranskning. I en särskild avdelning för tillämpad bebyggelsehistoria och debatt kommer också icke refereegranskat material att publiceras. I varje nummer finns en recensionsavdelning för aktuell bebyggelsehistorisk litteratur. Publiceringsspråk är svenska, danska, norska samt engelska.

Välkommen att skicka in ditt manus!

Författarinstruktioner finns på http://www.ssp.nu/bht/forfattare.pdf .

Information om utkomna nummer av BHT finns på http://www.ssp.nu/bht.htm .

Historisk kartografi - Kartografiska Sällskapet

I går anordnade historiska sektionen inom kartografiska sällskapet en visning av lantmäteristyrelsens arkiv (LSA), som nu flyttats till Riksarkivets anläggning i Arninge efter att ha legat i Gävel sedan utlokaliseringen av Lantmäteriverket på 1970-talet. Johan Gåsste som är ansvarig för kartorna visade det nya arkivet och några exempel från samlingarna. Dels visades lantmäterikartor från LSA, dels även andra kartor från Riksarkivets egna samlingar. Det var en intressant kväll med ett drygt 30-tal deltagare som fick "känna på" kartor med flera hundra år på nacken. Till arkivet skall man ta sig i huvudsak när kartan inte finns tillgänglig digitalt från lantmäteriets hemsida.

Nya sidor med länkar och information
På historiska sektionens hemsida har nu också skapats en del länkar till resurser där man direkt över Internet kan finna historiska kartor.

Det finns även en sida med ett urval av litteratur som berör kunskapen om historiska kartor, främst svenska men även från andra delar av Världen.

Sidorna skall utökas och kan förhoppningsvis bli en bra plats att hitta. Har ni länkar som man borde lägga till eller känner till mer litteratur skicka mig en mejl så blir sidan uppdaterad.

The GIS forum

Det finns en massa olika ställen där frågor och diskussioner om GIS sker på webben. De flesta av listorna är dock kopplade till ett program eller något specifikt tema. För ett tag sedan startade The GIS forum som ett försök att ha fånga många olika GIS-frågor. Kanske kan det lyckas. Det är lite tomt på information nu, men det ser ut som en bra struktur. Namnet är ju bra i alla fall. Många ställen exempelvis Facebook grupper och andra communities har många medlemmar, men mycket få frågor eller disksussioner som man har nytta av. Det gäller för övrigt många av listorna. Har dock mest lurkat i ESRI-, MapInfo- och IDRISI-listor. Man kan där lära sig att många har mycket varierande problem med sina GIS, om man säger så.

Finns en del andra "centrala" sidor som inte är så avgränsade exempelvis Very Spatial, Directions Magazine med flera som täcker mycket av händelser inom GIS-världen. Den senare alltid med bra kolumner om främst amerikanska förhållanden och en del data och tillägg till program, som man hade nytta av får några år sedan i alla fall. Den närmaste tiden får visa om The GIS forum blir något som kommer att fungera. Lägg till deras feed, så får du se hur det utvecklas.

Fjärranalys och lagar

Från tid till annan dyker samma nyhet upp som handlar om att man censurerar flygbilder på olika nättjänster såsom Hitta.se och Eniro, medan man i exemplevis Google earth kör utan censur, vilket gör att censuren har lite tveksam effekt. Kanske till och med motsatt om man bara lägger ut grova pixlar.

Senast har Computer Sweden haft ett antal artiklar kring detta. Bland annat att man i Bromma har "pixlat" olika byggnader på olika webbtjänster. Det är förstås lite roligt och sedan följer oftast en rad inlägg om att fienden redan känner till alla våra hemliga anläggningar. För några år sedan var FRA särskilt i skottgluggen som bekant. Computer Sweden skriver i en artikel för några dagar sedan om att Försvaret vill ändra på dessa regler. Man har nått en Curt Schenström på Försvaret som anser att tekniken kanske gjort lagen "obsolet". Kanske det...

Samtidigt som jag tycker det är en gammal nyhet så är det alltid lite kittlande att se något hemligt. Konflikten mellan lagstifdtning och privat fjärranalys gäller också Nathan Smith som blev en intrenationell nyhet (ABC, MSNBC, Telegraph) genom att han med hjälp av Google earth hittade ett sjunket skattskepp som blåste iland på 1800-talet. Smith som bodde i Californien uppges ha satt sig i bilen och åkt direkt till Texas efter att ha kollat på Google earth coh vill nu ha skatten, vilket markägarna högst begripligt inte håller med om. Deras juridiska ombud säger: "It was offensive that somebody could go on Google Earth, look down and see what they think, I guess see, under the ground and see a ship and come in and say I want to dig up your property. They have no proof anything is there and no experience." Man kan gissa att amerikanska advokater kan fortsätta med denna tvist en stund då rättsläget förefaller oklart.

Fjärranalys till folket har sina sidor, men oftast är det ju bra. Lagstiftningen och praxis får nog anpassas till spridningen av den nya geografiska informationen.

Kartor - en jubileumsskrift

Nu har Kartografiska sällskapets bok Kartan i våra hjärtan, Kartografiska sällskapet 100 år börjat att distribueras till alla medlemmar. Boken har redigerats av Mats Halling och är mycket bra illustrerad med många intressanta moderna och historiska foton samt naturligtvis kartor av vitt skilda slag.

Boken har 25 artiklar som behandlar kartor av olika typer, Kartografiska sällskapets historia med mera. Jag gillar framför allt de många historiska fotona som visar på lantmätare och kartografer i arbete från början av seklet. Den ser ut som en presentbok som skall ligga på soffbordet, men låt er inte luras av det. Det finns mycket intressanta artiklar om många olika typer av kartor. För den som är intresserad av historiska kartor så är detta en källa till mycket kunskap. Den tekniska utvecklingen under 1900-talet beskrivs i många av artiklarna och det finns även presentationer av teknikerna under 1600-, 1700- och 1800-talet. Även det senaste inom kartografin idag får en presenation liksom en framtidsspaning om läget år 2035. Jag skall inte recensera boken för jag har själv skrivit ett avsnitt om 1700- och 1800-talets kartor, men en liknande översikt om svenska kartografi kommer nog inte publiceras på ett tag. I boken finns också en DVD med TV-produktionen "alla tiders kartor".



Gå med i kartografiska sällskapet så får du automatiskt denna bok. Den kommer gå att köpa också, men det blir biligare att gå med i sällskapet!

Kartan i forskningens tjänst

I november 2006 hölls en konferens anordnad av Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur som handlade om kartor. Detta har nu avkastat en konferensraport betitlad:
Kartan i forskningens tjänst: föredragen vid ett symposium i Uppsala 23-25 november 2006 / utgivna av Lars-Erik Edlund, Anne-Sofie Gräslund & Birgitta Svensson, Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi, 104, Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur, 2008

Det är sammanlagt 13 artiklar i boken, i huvudsak i ganska korta texter som ligger nära de inlägg som gjordes 2006. Man kan dela in artiklarna i lite olika gruper. Det är de som handlar om kartan som källa och hur man tolkar den. Det finns artiklar som berör olika perspektiv på kartor och kanske mest värdefullt hur olika vetenskapliga ämnen har använt kartorna i forskningen, det vill säga kartan som verktyg.

När det gäller etnologi beskriver Birgitta Svensson på ett mycket intressant sätt Börje Hanssens studier av Österlen. Nils-Arvid Bringéus beskriver också verksamheten kring skapabndet av atlas över svenska folkkultur. Både dessa bidragen ger värdefulla bidrag till karteringens historia inom etnologi. man får känslan av att efter dessa stora projekt med Sigurd Erixson med flera så har verksamheten klingat av och etnologin har tagiot andra vägar.

Daniel Löwenborg beskriver hur GIS inom arkeologin kan underlätta och förenkla studierna av fornlämningar. Anne-Sofie Gräslund presenterar också några exempel på hur arkeologin har använt kartan under århundradena. Vi får också en inblick i språkvetenskapens användning av kartor genom Lennart Elmevik.

Kulturgeografer finns också represnterade. Staffan Helmfrid, Elisabeth Gräslund Berg, Clas Tollin och Tomas Germundsson presenterar kartor och olika vinklingar för hur man kan förstå dem. Tollin skriver tillsamman med sina medarbetare Mats Höglund, Olof Karsvall på Riksarkivet i projektet om de äldre geometriska kartorna. Gräslund Berg anlägger ett genderperspektiv och Lars-Erik Edlund, som skriver om mentala kartor lyfter också i en passus fram det när det gäller de ofta citerade Aiviliki-inuiternas mentala kartor över sin ö. Detta tyckte jag var en intressant observation. Det borde vara ett området som kunde studeras mer, det vill säga hur genderskillnader genererar olika mentala kartor. Gräslund Berg utgångspunkt är ju existerande historiska kartor.

Det finns också flera andra mycket läsvärda artiklar i boken: Else-Marie Karlsson Streses om humleodlingen under historisk tid, Carola Wingrens om användning av planer bland landskapsarkitekter samt Göran Bäärnhielms artikel om fantasikartor från förr.

Tyvärr är illustrationerna i boken, åtminstone i mitt exemplar, ganska dåliga. Känns som om något gått fel i tryckningen. Mycket skuggor i de svartvita bilderna och några av kartorna i färg återges inte på bästa sätt. Det är synd då kartorna står i centrum även om resonemangen i texterna inte förminskas.

Se lantmäteriets historiska kartor på Riksarkivet i Arninge!

Det historiska kartarkivet med äldre storskaliga lantmäterikartor och småskaliga officiella kartor som legat i Gävle sedan utlokaliseringen av Lantmäteriverket har under 2008 kommit att överlämnas till Riksarkivet. De förvaras nu på Riksarkivet i Arninge (Täby).

Den 25 februari kl 17:30- ca 19:00 anordnar Kartografiska sällskapet en visning av kartorna i detta nya arkiv.

Johan Gåsste, som ansvarar för de historiska kartorna, kommer att introducera samlingarna och Riksarkivets övriga kartrelaterade projekt och samlingar. Vi får senare handfast se på kartorna och de resurser som finns i Arninge, ett viktigt komplement till att studera kartorna digitalt.

Riksarkivets lokaler i Arninge ligger på adress Mätslingan 17, TÄBY, norr om Täby centrum längs E18. X= 6596377; Y= 1631380 (RT90). Man kan nå området med bussar från bland annat Danderyds sjukhus, Upplands Väsby och Täby centrum. Se http://www.sl.se/ för mer info. Välkomna till en intressant dag i en av Europas största samlingar av äldre lantmäterikartor. Ingen föranmälan krävs.

För mer information kontakta Ulf Jansson.

Taxi Stockholm hjälper bilister från flaskhalsar

Idag släpptes en studie av var det finns flaskahalsar i Stockholmstrafiken. se Stockholms kommuns hemsida. Studien är en uppföljning från tidigare och är framtagen helt manuellt genom att från flygplan observera var det finns köer. Det är alltså en ganska low-tech studie på så sätt. I rapporten har man bland annat definierat vad en kö är. De har för att kunna göra studien gjort några några praktiska definitioner:
• En kö på en sträcka är det som luften ser ut som en kö. Det innebär i praktikenatt trafiken rör sig långsammare än ca 40 km/h. (Långsammare på 50‐sträckor)
• En kö i en signalreglerad korsning har man kö när den sist ankommande bilen under rött, inte passerar grönt under påföljande grönt. Detta ska gälla under ett upprepade omlopp
• En kö i en korsning (icke signalreglerad) är ett icke försumbart antal fordon (normalt 5‐10 fordon) som står och väntar på sin tur.
(Källa rapporten sidan 6)

Det skall tilläggas att man även gjort observationer från marken och att man tydligt säger att det är en subjektiv bedöming. Punkterna som kommit fram förefaller ju ändå ganska rimliga och påminner om rapporteringen i media på mornarna och egna iakttagelser på resa genom innerstaden.

En oklärbesiktning av trafiksituationen är nog bra och för undersökningar från flyg kanske den enda möjliga. Ett alternativ som fungerat i en månad nu är DN:s karttjänst där man använder realtidsinformation från Taxi Stockholms GPS-försedda bilar för att se tidsåtgången för olika vägstreckor. Metoden är utvecklad av Trelocity och också i Oslo. Man kan jämföra det med den information som finns i den mer officiella trafiken.nu. Med Trelocitys system kan man få info från fler vägar och skillnaden i riktningen som det ser ut nu (se nedan). Jag hårdkollar inte de här sajterna och de har lite olika syften och jag föredrar att åka kollektivt och cykel i innerstan, men Trelocity känns som en bra lösning med tydlig information. Lite udda kanske att ett taxibolag skall hjälpa andra bilister, men man hjälper ju även sin egen flotta av bilar.

AAG Historical geography har ny hemsida

Association of American Geographers (AAG) har en rad olika "speciality groups" en är Historical Geography Specialty Group, och de har varit aktiva en lång period inte misnt genom studentpriser och arrangemang på den stora AAG-konferensen som äger rum varje år. Nu har man en ny hemsida. Man brukar ändra den lite nu och då efter det universitet som ansvariga i gruppen arbetar på. Nu hemsidan på James Madison university på grund av att sekreteraren finns där.

Man kan läsa det senaste numretav Past place som redigeras av Jennifer Kopf liksom äldre versioner av detta nyhetsblad för Historiska geografer.

Det är också kanske tid att påminna om att deadline för ICHG International Conference of Historical Geographers som skall hållas i Kyoto 23-27 augusti 2009 närmar sig. Det är den 31 januari. Temana är breda, men organisatiörerna vill få följande bidrag:

1. Theory and history of historical geography
2. Digital humanities and historical GIS
3. Mapping, survey and geographical knowledge
4. Nature and environmental change
5. Population, health and welfare
6. Farms, food and rural landscape
7. Urbanism and built environments
8. Industrialization and capitalism
9. Networking, communication and globalization
10. Tourism, sport and recreation
11. Heritage and landscape conservation
12. Power, imperialism and colonialism
13. Historical geographies of East Asia

Det finns också ett föreslaget tema Heritage, Pilgrimage Landscapes and Planning the Heritage Cities

Det täcker väl det mesta man kan tänka sig helt enkelt! Tänk ut ett abstract på 250 ord så ses vi kanske i Kyoto till senssommaren i år.