onsdag 23 november 2005

Bottennapp och fiskelycka - nya forskningsprojekt

Nu är det alltså dags för slutspurten inom årets "forskningsfiske" FORMAS meddelar idag vilka projekt som de ger pengar till. Från början stod det att resultaten skulle komma på eftermiddagen, men nu står det att Beslut från Formas styrelsemöte den 23/11 presenteras på hemsidan senast den 24/11. I skrivande stund vet jag alltså ingenting om resultatet, men jag är ändå lyckligt lottad eftersom jag fick genom ett projekt på VR för någon vecka sedan. Det skall genomföras tillsammans med Anders Wästfelt och handlar om landskapsförändringar under 1900-talet och frågan om biologisk mångfald. Projektet skall löpa under tre år och innehåller både intervjuer och studier av jordbruket och landskapets förändringar genom historien. Vi fick lite mindre pengar än vi hade sökt, så vi får se hur mycket det räcker till. Projektet kommer nog sparka igång så fort vi organiserat våra liv efter de nya förutsättningarna. Det skall bli intressant att sätta tänderna i ett nytt forskningsproblem. Om det blir napp på FORMAS får man antagligen vänta till kvällen eller imorgon för att få reda på? Jag är inte ensam att få vänta på beslut. Många surfar nog till FORMAS sidor dessa dygn.

fredag 18 november 2005

Skogen, staten och kapitalisterna

Recensionen nedan av Jan Jörnmarks bok är införd i Skogshistoriska Tidender 2005/3 som ges ut av skogshistoriska sällskapet.. Sällskapet har en lång rad exkursioner som är intressanta, sällskapet ger ut en tidskrift och en årsskrift. På sällskapets hemsida finns också en introducerande text kring skogshistoria . av Jimmy Engren. Gå med i Skogshistoriska sällskapet och ta del av skogens viktiga roll i dag och i historien i Sverige.

RECENSION:

Jörnmark, Jan (2004): Skogen, staten och kapitalisterna: skapande förstörelse i svensk basindustri 1810-1950, Studentlitteratur, Lund. Ekonom-historikern Jan Jörnmark har skrivit en läsvärd och lärorik bok om olika företags utveckling under 1800-talet och det tidiga 1900-talet. Det handlar om järnbruk, skogsföretag och kraftföretag. I del 1 beskriver författaren de industriella och ekonomiska förändringarna under den långa period han studerar, medan del 2 består av ett antal fallstudier av skilda företag. Jörnmark studerar en lång tidsperiod och kan fånga flera förändringar av företag, ekonomiska konjunkturer och politiska beslut. Tonvikten i studien är trots titeln de sex decennierna kring sekelskiftet. Som framgår av titeln utgår Jörnmark från Joseph A. Schumpeters teori om skapande förstörelse, creative destruction. Schumpeter hävdade att entreprenörernas innovationer ledde till en kreativ förstörelse när äldre tekniker, idéer, kunskaper och strukturer blev föråldrade och oekonomiska och kunde ersättas av nya verksamheter. Frågan var enligt Schumpeter inte hur kapitalismen skulle administrera existerande förhållanden, utan hur den skapade och förstörde dem. Det var denna process eller cykel som skapade fortsatt utveckling och förbättrade levnadsförhållanden. Jörnmark tycker att detta är ett bra synsätt för att förstå den svenska basindustrin. Det tema som förs fram är således att äldre verksamheter såsom bruksekonomin förändrades genom omstruktureringar och sedermera nedläggning, och istället ersattes den av skogsindustrin. Jörnmark väver också samman de olika branscherna på ett pedagogiskt sätt. Man kan läsa om hur järnbruksindustrin övergick från att ha varit baserad på kolskogen till att nyttja andra kraftkällor och därmed banades vägen för elindustrin och många skogsbolag. Det finns också en regional beskrivning av hur träindustrin tidigt etablerades i Västsverige och i Norrland och först senare etablerades när den gamla bruksindustrin övergett skogen i de gamla bruksbygderna. Författaren diskuterar ingående förutsättningarna och skilda regioners möjligheter i de olika branscherna. I de inledande delarna diskuteras också statens förändrade inställning till reglering av exempelvis jordmarkanden. Bland de företag som diskuteras finns Uddeholmsbolaget, Billerud, Stora Kopparberg, Fagersta och SCA. I fallet med SCA handlar det om hur bolaget kom att bildas. Företagen sätts in i den generella ramen om skapande förstörelse. Arbetet kan läsas som en företagsekonomisk historik och som en förklaring till hur de stora bolag som dominerade inom branschen under 1900-talet skapades. Jörnmark ger också många vidare referenser till bolagshistoriker och vi får en inblick i Wallenbergs, Ljunglöfs, Kreugers och andra industrialisters agerande kring sekelskiftet. Bland annat kan vi i boken läsa hur Wallenberg uttrycker att "Det är fan hur alla människor som har med Bergslaget att göra blir högfärdiga", vilket kan illustrera den nye entreprenörens möte med en äldre industristruktur.

Ulf Jansson
Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet

torsdag 10 november 2005

I väntan på beslut - forskningsorientering

Under denna vecka och nästa väntar många på resultat från forskningsråden. Forskarna på universitetet tittar på sina dataskärmar i hopp om att utdelning . råden som vetenskapsrådet meddelar lakoniskt att besluten meddelas i den takt de tas... Att administrationen tar mycket plats i forskningen debatteras med jämna mellanrum artikel om administrationen i forskningen Att det är en brist på medel är ju känt. Många har disputerat den senaste tiden inom samhällsvetenskap, många av dessa har osäkra förhållanden på högskolor och universitet och forskningspengar må vara svåra att få men tjänster på universitet ännu svårare. Artikel om brist på pengar från SvD Mycket tid är nedlagt nedlagt på ansökningar. Både att skriva och att granska dem. De flesta lägger ner minst en vecka på sina ansökningar. I värderingarna som i den ovan refererade artikeln bedömdes 1000 ansökningar av 2500 som excellenta, men medel kan inte tilldelas till så många kanske har de forskarna lagt ner mer än en månad på sin ansökan om man räknar grovt. Många har säker arbetat med sina idéer under flera år, och gjort upprepade försök att få någon fond att nappa. På Vetenskapsrådet gjordes inom humaniora och samhällsvetenskap år 2002 754 ?vanliga? ansökningar varav 140 beviljades (77,4 milj), år 2003 var det 915 ansökningar varav 87 beviljades (59,9 milj) och förra året 2004 981 ansökningar varav 118 beviljades (76,2 milj). Från 18,5 procent via 9,5 procent till 12 procent för vanliga forskningsbidrag. Se Vetenskapsrådets årsredovisning Till dessa siffror kan läggas postdoc-stipendier med mera. Om man räknar lågt och tror att man bara arbetar en vecka per ansökan blir det följaktligen 1000 veckor, men troligen ligger arbetat på det dubbla ca 2000 veckor, som läggs ner oftast utan ersättning eller där medel måste tas från något annat håll. Och detta är endast ett av de många råden som finns. En någorlunda hyfsat aktiv forskare gör säkert tre eller fyra ansökningar om året av olika typer. Mycket tid blir det... Snart kommer vi att få resultat från Formas och Vr och då kommer vi antingen bli glada för att vi fått pengar eller inse om man inte får att statistiken talar mot att man kan få utdelning. Det är ju trots allt bara ca 10 procent som går igenom. En annan alternativ förklaring är att beredningsgrupperna för ansökningarna var felaktiga och inte kunde bedöma just min utmärkta ansökan (=Bortförklaring). Att någon forskare skulle skicka in dåliga ansökningar har jag aldrig hört. Det påminner en hel del om orientering faktiskt. Det är en ganska ensam sport, om man inte följer en annan deltagare, vilket väl är fusk. Man springer där i skogen och hoppas att man klarat alla kontrollerna på en bra tid. Mycket av snacket efter en orientering handlar då om att berätta hur det gick, eftersom man inte har någon att dela det med under resan. Ganska snart kommer vi se det i fikarummen på universiteten. "Har du sett vilket utlåtande jag har fått". Den här debriefingen påminner en del om att kontroll 10 var placerat på ett dåligt ställe skymd bakom en sten. Den stora skillnaden med orientering är att man får resultatet på en gång. I forskningsrådsorienteringen påbörjar man sin runda på vårsidan i mars eller april och så kommer man i mål i november. Kanske skulle det vara bra att införa femdagars även inom forskningen?

fredag 4 november 2005

Geografisk informationsbehandling och kartografi växer

Hantering av GIS och digitala kartor finns i många olika delar av samhället. För 20 år sedan var det enbart inom forskning och inom lantmäteriet som det var någon stor verksamhet. Idag ägnar sig många åt det. Det har dykt upp många olika föreningar för skilda programvaror, s.k. användarföreningar, som har regelbundna möten. Många av dem dock mer eller mindre understödda av programvarutillverkarna. Senaste i raden av aktiviteter som är aktuellt nu är GIS-dagen den i november som organisaeras av bland annat National geographic, AAG, USGS och ESRI. GIS-day. Finns även aktiviteter i Sverige inom detta Gisdagen.
Många av de ideella föreningarna har samlats på en webplats som kallas Geoforum . Där finns ingångar till Kartografiska sällskapet, som bedrivit sin verksamhet länge och som beskriver kartografi och även kartografins historia. Där finns också ULI, utvecklingsrådet för landskapsinformation och flera andra.


På sidan finns mycket information kring verksamhet i Sverige kring GIS och kartografi. Dessutom länkar till resurser och till geografisk information. Ett bra sätt att hålla koll på verksamheterna inom området är att titta till denna sida lite nu och då... Blir man medlem av Kartografiska sällskapet får man också regelbundet en tidskrift.
En viktig mötespunkt för alla som är intresserade är den årligen återkommande konferensen som förr kallades Kartdagarna och som numera blivit bredare och kallas numera Kartdagar/GIT 2006. Nästa år hålls den i Jönköping, 22-24 mars.